Med önskningar om lycka, framgång och välstånd
Av den buffé av intriger och rävspel som en gång var Jagingen återstår nu bara en liten spik. Och den kan vi inte längre koka soppa på. Men det var likväl en tung gårdag då vi efter ett majoritetsbeslut bestämde oss för att släcka ner Dag Femton. Inte för att vi ändrat våra åsikter - de består, inte för att vår låga slocknat - vår eld är den största i Sverige! Men för att syret tog slut, och på en plats utan syre kan inte ens den starkaste av eldar brinna. Jagingen var vårt syre, och med dennes död är vårt initiativ inte längre behövligt i denna form.
Men vi kliver av den här hästen med huvudet hållet högt. Vi ser tillbaka på tiden då vi började - en dyster och mörk dag i mitten av december. En samling nedslagna själar som bestämde sig att inte längre sitta tysta. Inte längre passivt titta på medan allt som vi strider för och älskar hänsynslöst kastades ut i vinterkylan. Och hur vårt initiativ över en natt skapade en rörelse som rörde människor långt inne i folksjälen. Hur våra rop färdades över rikets gränser och fick fäste på främmande mark. Hur gråt blev till sång, hur natt blev till dag. Hur fjorton blev till Femton.
Men nu är det dags att ta vår eld annanstädes. Dagen är ljusare nu, ett nytt år har börjat och vårt initiativ går vinnande ur striden.
Kanske kommer vi tillbaka. Kanske ses vi inte mer. Men en sak är säker: T.L.I består.
Som uttryck för förändring,
Som hopp om en ljusare morgondag,
Som den lilla människan mot den stora,
Som slaget underifrån,
Som demokrati i sin praktfullaste stass,
Och framförallt:
Som kärlek!
Tills vi ses nästa gång
/The Loa Initiative
tomhet :´(
Men åååh varför lägger ni ner TLI? Jag ba älska!
Ett värdigt avslut från en grupp människor som inte förtjänar något mindre än vår djupaste respekt. En stående ovation riket runt kommer klappa högt långt efter att denna sorgens dag passerat!
Tack för att ni vågade!
Tack för att ni stod emot!
Tack för att ni kämpade för rättvisa!
Tack för att ni gav oss hopp!
Tack för att ni gav oss sanningen!
TACK FÖR ATT NI GAV OSS THE ONE,THE ONLY, THE L.O.A!
U will be missed!
Känslorna är blandade.
Ni kom in i StinaSaras liv med storm, TVÅ gånger(!). Första gången en fredagsnatt då vi stängt Village och tagit oss hem för att med filmkamera(upptäcktes långt senare) dokumentera denna spin-off från vår julkalender, dock glömdes denna upptäckt bort i det stora jägermolnet och dagen efter upptäckte vi detta en gång till(!?!!) med minst lika stor lycka.
Ni har för oss betytt mycket glädje, frustration, misstänksamhet och inte minst otroligt mycket skratt!
Vi önskar er all lycka i framtiden, med vad ni nu tar er för, och hoppas att vi ses där ute någon dag. Kanske när Vi minst anar det, kanske när Ni minst anar det. En massa kyssar till er bakom T.L.I och vill ni träffa denna fina man och vän Loa så är ni väldigt välkommen hem till oss på en trevlig tillställning ikväll då vi inviger vår nya vinkyl.
Pöss
Från Oss, Till Er
